För flera år sedan var jag i Rumänien med mina föräldrar, som jobbade med hjälpsändningar till landet. Som tonåring fick jag möta barn som levde i misär, eftersom föräldrarna av olika anledningar inte kunde försörja dem. Inte så sällan satt någon av föräldrarna i fängelse. Jag minns speciellt när vi var hemma hos en familj med fem barn. De bodde allihopa i ett litet rum, med en vedspis som kök. Det luktade illa och var smutsigt. Pappan satt i fängelse och mamman gjorde vad hon kunde för att barnen skulle överleva. Det var fruktansvärt att möta denna fattigdom. Dessa barn hade dock en mamma, många barn i Rumänien har ingen som bryr sig om dem. En del lever på gatan, andra i barnhem…antingen i ett gott sådant, eller i ett ont.

Jag läste i en artikel i expressen att det fortfarande 2006 fanns hemska exempel på barnhem, där barnen led och vanvårdades. Jag förstår att detta kunde hända under Ceausescus diktatur, eftersom han var en mycket grym man. Men i dagens samhälle borde det vara regelbundna kontroller av barnhemmen. Hur kan någon låta ett barn ligga och svälta ihjäl?

http://www.expressen.se/nyheter/lasare-rasar-mot-chockbilderna/

Jag vet dock att det finns fina människor som verkligen tar hand om de hemlösa barnen. Ett sådant exempel är barnhemmet Debora i Arad. Där får barnen en bra uppväxt med goda förebilder. Barnen har kläder att sätta på kroppen, mat på bordet, kärleksfulla människor omkring sig. På somrarna ordnar de läger för barnen.  Jag var där för några år sedan och såg med egna ögon att barnen hade det bra. Därför blir man bedrövad när man hör om barn som tvingas leva under helt andra förhållanden.  Jag hoppas att det ser bättre ut idag än vad det gjorde 2006, när artikeln skrevs.